Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll
Logga in

Begränsningar


SOCIALA FÖRMÅNER I UTKOMSTSKYDDET FÖR ARBETSLÖSA

Läs mer....


Självrisktid

Arbetslöshetsdagpenning betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande sammanlagt 5 arbetsdagar. Denna period på 5 dagar kallas självrisktid. Självrisktiden ska samlas under 8 på varandra följande kalenderveckor. Till självrisktiden räknas inte lördagar och söndagar. Självrisktiden anses också ha ackumulerat efter en sådan arbetsperiod för en person som har förkortad arbetsvecka eller deltidsarbete, som motsvarande timantalet för fem fulla arbetsdagar. Samma självrisktid gäller såväl för grunddagpenningen, som den inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen. Grunddagpenningens självrisktid meddelas till kassan med ett intyg från FPA.

Till självriskdagarna räknas också de dagar under vilka personen omedelbart efter att arbetslösheten börjat, har varit arbetsoförmögen utan att under denna tid få sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller annan lagstadgad ersättning eller sjuklön av arbetsgivaren. Tillsjälvrisktiden kan inte räknas sådana tider, då personen inte uppfyllt arbetsvillkoret. Karensdagar kan inte räknas till självrisktiden, inte heller sådan tid, då personen inte är berättigad till jämkad dagpenning pga. överskriden arbetstid.

Självrisktid sätts ut efter att den sökandes arbetsvillkor fyllts första gången eller då ett år förlöpt efter att självrisktid utsatts och sökande har fyllt arbetsvillkoret på nytt.

Självrisktiden löper även under den tid som förmån betalas under sysselsättningsfrämjande service.

Karenser

TE-byrån fastställer en karens dvs. en tid då ingen ersättning utbetalas och översänder utlåtande i ärendet till kassan. Självrisktid ackumuleras inte heller under karensen. Kassan ger på basis av ansökan beslut om karenstiden med besvärsrätt. Arbetslöshetsförmån som den sökande skulle vara berättigad till vid arbetslöshet betalas även för karensen under sysselsättningsfrämjande service och under tiden för skyldighet att vara i arbete.

Karensens längd varierar från 15 dagar till 90 dagar och nedan några av de vanligaste situationerna som leder till karens:

- vägran att ta emot arbete

- uppsägning från arbete

- vägran att delta i arbetskraftpolitisk utbildning eller uppsägning från sådan

- återkommande vägran att ta emot arbete eller utbildning

Övriga begränsningar

Rätt till arbetslöshetsdagpenning har inte person,

  • som är studerande på heltid
  • som blivit arbetslös p.g.a. strejk eller lockout, och detta inverkar direkt på dennes arbetsförhållanden
  • som är företagare på heltid
  • som har rätt till lön eller motsvarande ersättning av arbetsgivaren på basis av lag, kollektivavtal eller arbetsavtal under uppsägningstiden
  • som har rätt till annan förmån, som arbetsgivaren betalar på basis av annat avtal eller arrangemang, som kan periodiseras
  • som får lön på basis av heltidsanställning för semesterperioden eller sjukledigheten.